I januari 1917 beslöt livsmedelsnämnden i Pargas att man börjar dela ut 100 gram smör i veckan per person. Utdelningen skedde varje onsdag, torsdag och fredag i Kommunalhuset. På vårvintern 1918 beslöts att brödransonen var 75 gram per person och dag. Genom tillsats av kornkli lyckades man öka utdelningen till 125 gram per person och dag. I mars samma år tog potatisen slut. bristen ersattes med kålrötter från Kimito och Nagu. Faran för hungersnöd var öberhängande i april 1918. Genom en tidig vår fick man dock tillgång till strömming och annan fisk. Man ordnade också kurser i hur brödet kunde utdrygas med nässlor, linfrö och fisk.